Nadin tog med oss till ny strand - "Pain du sucre"

Vardagsliv...

Men vad händer här?

Wera äter grillad lax med pesto. Numera har hon testat vid två tillfällen (litegrann men vilket framsteg!! Kul tycker vi päron)

Gick lite snabbt från bordet - mamma o pappa hann inte riktigt med "städningen" ; )

Efter maten kommer efterrätt - färska jordgubbar

Vad gör Wera?

Leker med kottfamiljen i sin lilla "hydda"

Aj aj - barnlivet är hårt!

Det är synd om mig faktiskt!

Oooo

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge - bara nästan...

Frusen youghurt-kesella blir efterrättsglass. Men den måste smälta... Åååhhh så tråkigt att vänta

Hela pinjeskogen är en äng!!!

Nytt strandhugg

Ett annat liv

Är lite spännande och ruggigt att få titta in i främlingslegionernas värld. Vår nya bekantskap Nadin, som är tillsammans med en främlingslegionär, har berätttat massor. Prövotiden är 4 månader och sedan bestämmer legionen var rekryterna skall skickas. Förr fick man välja men få valde Korsika för här är det absolut strängaste kompaniet, fallskärmsjägarna och dykarna. Alla rekryter måste börja med att hoppa och vissa är naturligtvis skräckslagna och hade hoppats hamna någon annanstans. Vi har sett ett antal lyft redan och hur de hoppar i grupp. Många skadar sig visst på vägen ner eftersom de har sådana skärmar som får ner dem snabbt men som man inte kan styra. Vissa landar på stenblock, andra mitt på vägen. Men det gäller att kunna sin sak när det är de som går in allra först i en konfliktzon. Ruggigt att tänka. De ser det som att de hjälper till i en krigszon... Det beror naturligtvis på ur vilket perspektiv man ser det.

Hennes sambo är lika gammal som Gustav och har redan arbetat för legionen i nio år. Har nio år kvar så kan han gå i pension om han vill. Legionärslivet tar ut sin rätt. Innan han blev legionär tävlade han i judo för Östtyskland och siktade på OS. Precis innan världsmästerskapen pajade han korsbandet och föll ner i depression. Senare har han fått se att Stasi hade en akt på honom (eftersom han tävlade utomlands) och att de gett honom medel för att han skulle sluta växa. Kroppen var visst bättre anpassad till judo då! Helt sjukt. Under depressionen började han intressera sig för legionen och så var det med det. Hans regementschef är för övrigt svensk. Vi skall gå med dom på "öppet hus" 30 april. Vad olika liv man kan ha.

Nadin föder i juni sitt andra barn och hade hoppats att han skulle vara där. Första barnet missade han de första 4 månaderna. Även denna gång blev han inkallad - skall till Afghanistan i sex månader. Jag är glad jag skall gifta mig med en redig "kär" från Värmland. Willie Garvin låter visserligen spännande men tack men nej tack.

Nu har Madame et Monsieur Aulin avec enfants lämnat oss efter en härlig vecka där de både hann vandra, bada, mysa runt i Calvi, jogga, träna och surfa men ändå tagit det väldigt lugnt! Vet inte hur det går ihop men man får ett slags lunk ju mer söderut man kommer. Vi är mycket glada att de kom och vi har alla fått "språga å lekt å oss egrann". De största händelserna för Irma var "bäbis" "bäbis" "Iji", och "vovve" "kove" "finge" "aj aj". Förstnämnda var det sista hon sa innan hon somnade igår och det sistnämnda det första när hon vaknade i morse. Det är berättelsen om gårdagens mest spännande och otäcka händelse - nämligen när Irma skulle visa sin korv för en liten hund som snabbt snappade åt sig den och samtidigt nafsade henne lite i ena fingret (det som desperat försökte hålla kvar korven). Aj aj så kan det gå ; ))

Annars slutade gårdagskvällen med ett härligt restaurangbesök i sanddynerna med utsikt mot det upplysta citadellet och Calvi och havet. Jättegod mat men det höll på att bli för mycket för Elin och Niklas som beställde fromage de Corse (korsikansk ost) tille efterrätt när de trodde det var glass. Som tur var uppdagades misstaget innan desserten kom på bordet så istället fick de in 2 barnportioner glass (fanns inte med på dessert-menyn... ; ) Så var alla nöjda och glada!

Kram på er alla från oss!

P.S. Nu går det för övrigt att kommentera för er som klagat på att det tidigare inte funkat. Vi tar jättegärna emot visdomsord och annat från er så välkomna att kommentera på! D.S.

1 år och 8 månader tog det. Igår var Gurra på vattnet igen med överriggat 5.7 och allt höll ; ) Sjukt kul!!!!!!!!!!!!!!!!

Innan Amaya - osthéopathe i Port-La-Nouvelle såg det ut så här. Nu ut- och bortrensat...

Nu ser det istället ut så här... G går till stranden med skräckblandad förtjusning. Nicke hade inte seglat på typ lika länge så att de båda fick göra ny-premiär på Korsika var inte helt fel.

G ute!

Och iland efter 3 repor. Han blev lite trött i ryggen men annars inga problem. Med spikmatte-vila efteråt var han återställd i ett nafs...

2 nöjda surfare ; )